Underhållsfonden i förändring
Så påverkas er BRF av de nya K3-reglerna
Underhållsfonden är sannolikt en av de mest missförstådda delarna i en bostadsrättsförenings årsredovisning. Den viktigaste frågan på en årsstämma är ofta: "Vilket konto ligger pengarna i underhållsfonden på?" Svaret är oftast: inget konto alls.
Vad är problemet?
Historiskt har fonden använts för att visa att medlemmarna betalar för husets slitage. Men i takt med att vi går över till nya redovisningsregelverket K3 (obligatoriskt från 2026), uppstår en krock. I K3 ska stora investeringar som takbyte eller stambyte aktiveras i balansräkningen istället för att kostnadsföras direkt. Det betyder att den gamla modellen för att räkna ut fondavsättningar ofta blir missvisande.
Varför underhållsplanen är det nya hjärtat
Tidningen Balans lyfter i en färsk analys att underhållsfonden delvis har spelat ut sin roll. Istället för att fokusera på bokföringsmässiga fonder bör styrelsen fokusera på:
- En 50-årig underhållsplan: Det är det enda sättet att veta det faktiska kapitalbehovet över tid.
- Kassaflöde och likviditet: Att faktiskt ha pengar på banken (eller låneutrymme) när taket väl ska bytas.
- Sparande per kvadratmeter: Ett nyckeltal som ger en ärligare bild av om årsavgiften täcker framtida behov.
Vad behöver styrelsen göra nu?
Om era stadgar kräver att ni sätter av en viss procent till fonden kan ni hamna i ett läge där ni redovisar en "för stor" fond som inte matchar verkligheten. Det kan vara läge att se över stadgeformuleringar och säkerställa att er underhållsplan är uppdaterad och speglar de kommande 50 åren.
Behöver ni hjälp?
Vi på Delagott hjälper er att tolka hur de nya reglerna påverkar just er förening och ser till att er underhållsplan är rustad för framtiden.